Nu får du mig ändå

Hörde jag tristess och frustration?

Jag längtar hem till min post, skolådan, fetaosten. Borta bra men hemma hos Linn bäst. 

Komma igång med nästa termin känns lockande. Jag är peppad och på gång. Vi får hoppas att det håller sig ända fram till jul. Jag tycker det kan få ta sin lilla stund. Allt går så fruktansvärt fort. Aldrig ska jag anklagas för att vara en fantast av julfirande. Helst vill man stanna i det trygga i att gå på föreläsningar och bli försörjd av CSN. Inte så mycket press och ansvar och allt sånt där man ska vara redo för efter examen. 

Nog första gången jag tänker tanken att saker skulle kunna få gå baklänges.

Våren är min morot. Jag vill åka tåg. Tåg och post är de dolda nöjena i livet.